Triss

För ungefär fyra år sedan satt jag i en studio i Radiohuset i Stockholm och intervjuade Fabian och Josef Kallerdahl i en studio i Göteborg.

- Music Music Music - vad är det för namn egentligen?
- Ja, alltså det finns ju en gammal standard som heter (Put Another Nickel In) Music! Music! Music!, och vi har lyssnat jättemycket på en gammal Ahmad Jamal-platta där han gör en skitsnabb och göööööbra version av den...

Så startade en passionerad diskussion om skivsamlingar som senare blev bortklippt och förmodligen var en av anledningarna till att jag, kanske tack och lov, aldrig fick någon karriär på Jazzradion. Det blev för trivialt för redaktionens mogna smak. Fast egentligen sa just denna diskussion allt om den tajta entusiasm och yviga energi som sprutade ur bröderna Kallerdahl – både i radiostudion och på skiva – tillsammans med Michael Edlund bakom trummorna.

Och därför är det givetvis ett manifest när de inleder sin nya platta med just (Put Another Nickel In) Music! Music! Music! – dekonstruerad, kompletterad och funkifierad på deras sedvanliga vis. Men ändå, vilket är viktigt, med Ahmad Jamals exakta tyngd och knorriga rytmik längst fram i referensledet, den kreativa impuls som någonstans – utan att göra det för enkelt – sparkade igång MusicMusicMusic en gång i tiden. Det rör sig om humor, humor, humor. På största möjliga allvar.



Att nya plattan är döpt efter Bill Evans mästerliga Everybody Digs från 1959 är ytterligare en punkt i deras manifest. Det är egentligen ingen viktig musikalisk referens i sammanhanget, snarare en leende instruktion till hur man ska lyssna på plattan. Digga! Precis som på omslaget där Fabian, Josef och Michael har klonats till sex exemplar vardera och pimplar vitt vin som de antagligen köpte med hem från sin första turné till Sydafrika, den majestätiske Dollar Brands hemland. Kanske lyssnar de också på sin egna version av hans klassiska Blues For A Hip King som fanns med på debutplattan One, Two, Free. Tittar man noga ser det ut så. Kanske är allting också en avväpnande blinkning till en referenstuggande publik och den tillbakagång till olika klassiker som hela tiden har fört jazzen framåt. Vilket skruvas till när de avslutar nya plattan med Steve Miller Bands gamla örhänge The Joker. Jajamänsan!

MusicMusicMusic har kommit långt. Öh... ja, de har en publik i Europa och USA, men jag menade förstås musikaliskt. De har nämligen en häpnadsväckande tydlig personlighet. Man hör direkt att de är dem. I de hetsiga takbytena. I call and response-skalorna. I de vilda synkoperna. Vilket jag försökte fånga här apropå förra plattan Macbeth och formulerade så här i en recension av förrförra What's A Good Boss Anyway?: Energin är översvallande även i de lugna spåren. Som i den fenomenala Satoshi där en nervös moogslinga slingrar sig över det meditativa pianot. Märkligt nog är det denna rastlöshet som är MusicMusicMusics främsta styrka. De liksom skriker ut: "Vi måste kunna göra mer än så här!" Och så bombarderar de lyssnaren med tonvis av intryck, idéer och infall.

Jag försökte till och med jämföra dem med Jean-Luc Godard. Men riktigt så är det inte längre. MusicMusicMusic har mognat. De har blivit äldre som alla vi andra. Om styrkan tidigare låg i att musiken ofta pressades till en nivå där den riskerade att spricka, där den liksom balanserade på sin yttersta spets, står den nu stadigt och vilar självsäkert på sitt eget uttryck. De har kommit till den viktiga punkt där de kan välja bort och tona ned. Låt vara att det ligger i deras personlighet att vara mycket intensivare än andra. Det hör man ju redan på namnet.

Här är vad jag lyssnar på annars:

I'm A Cuckoo 5.20 Belle & Sebastian "Dear Catastrophe Waitress"
Get The Words 3.55 Erik de Vahl "Oh! My spine"
Tom Thumb 6.17 Wayne Shorter "Schizophrenia"
Not A Crime To Not 5.18 Josef & Erika "Small Small Small Small Sounds"
Sunset Blvd. (The Touch Remix) 6.10 Pacific! "EP"
Blind (Frankie Knuckles remix) 7.56 Hercules & Love Affair (feat. Antony Hegarty) "Twelve"
Family Reunion 7.18 David Murray Black Saint Quartet "Sacred Ground"
Londo 4.45 Kazumasa Hashimoto "Euphoriam"
Vagrantones 1.26 Kazumasa Hashimoto "Euphoriam"
Toda Colorida 3.17 Jorge Ben "O Bidu - Silencio no Brooklin"
Frases 2.50 Jorge Ben "O Bidu - Silencio no Brooklin"
Come and Get It 3.06 Eddie Palmieri & Cal Tjader "Bamboleate"
Cala Cala 3.50 DJ Dolores "I Real"
Viva Emiliano Zapata 6.07 Gato Barbieri "Chapter Three Viva Emiliano Zapata"
Calling All Kids 7.16 Arthur Russell "Calling Out Of Context"
Us V Them (Live On KCRW's "Morning Becomes Eclectic") 7.53 LCD Soundsystem "A Bunch of Stuff EP"
Shout It Out 3.50 Erik de Vahl "Oh! My spine"
Christmas Party 2.42 The Sweptaways Feat. Marit Bergman "Christmas Party"
Keep Moving 3.51 Sarah Ann Webb "Brownswood Bubblers Two"
I'm In Love With A Dreadlocks 3.13 Brown Sugar "This Is Lovers Rock (1978-1988)"
Muse Suite 9.14 Elan Mehler Quartet "Scheme For Thought"
Say Hello 5.27 Jay-Z "American Gangster"
Once Upon A Time 2.24 Four Tops "Yesterday's Dreams (Motown LP)"
The Sweetheart Tree 2.57 Four Tops "Yesterday's Dreams (Motown LP)"
Los Mariachis 10.22 Charlie Mingus "Tijuana Moods"
Fanny (CBG Demo) 3.11 Air "Cherry Blossom Girl [Maxi CD]"
Clash (Chinjyu Of Sun) 4.17 Logic System "Elaste Vol. 1 - Slow Motion Disco (Compiled By DJ Mooner)"
Wind 8.03 Wayne Shorter "Odyssey Of Iska"
Slap The Back 6.59 Cobblestone Jazz "23 Seconds"
Pieces froides - Danses de travers Nr. 2 1.21 Erik Satie "Johannes Cernota plays Erik Satie"
aware 4.46 fennesz + sakamoto "cendre"
Example 78 6.01 Oliver Nelson "Sound Pieces"