Musikåret 2006 del 1

Ja, då har det blivit dags att försöka summera musikåret 2006. Ni är förstås redan bombarderade med alla tusentals omröstningar och listor från tidningar, tv och radio. Den ena mer sprängfylld av kompromisser än den andra. Mina - och alla andra bloggares - listor är dock obesvärade av allt sådant, utan någon irriterad redaktör som grymtar över utrymmesbrist och bara med hänsyn tagen till vad jag gillade bäst under året. Hey, jag lyssnar ju inte BARA på jazz. Och allting finns garanterat genom en torrent eller on-linebutik nära dig (jag vågar inte dela låtar än).

Intressant är att jag numera har blivit utesluten från Jazzradions kritikeromröstning efter att La Musik la ner. När ska de upptäcka bloggarna? Nu kanske...





Årets jazzen-är-faktiskt-bäst-i-Sverige

Den kom egentligen förra året, jag vet. Men Björn Yttlings jazzvision är fortfarande så banbrytande och stilbildande, inte bara för den svenska jazzscenen, att den förmodligen blir bäst även nästa år. Annars dominerade Moserobie och Hoob Jazz som vanligt.

Yttling Jazz ”Lord, Why Can’t I Keep My Big Mouth Shut” (Headspin)
Jonas Kullhammar Quartet ”Son Of A Drummer” (Moserobie)
The Stoner, Forss & Borg ”The Lektor Tapes” (Hoob Jazz)
Fabian Kallerdahl Galore ”Maxi Music” (Caprice)
Örjan Hultén Trio ”In The Woods” (Artogrush)






Årets grym-jazz-utanför-Sverige

Med den allsmäktige Pharoah Sanders vid sin sida skapade Kenny Garrett ett stycke eldig och pretentiös etnojazz på precis rätt sida om det patetiska. Finfina pianisten Jason Lindner förlorade sig fingerfärdigt i sina latinska och arabiska influenser och gjorde även han riktigt grym etnojazz. Annars regerade Andrew Hill som vanligt.

Kenny Garrett ”Beyond The Wall” (Nonesuch)
Jason Lindner ”AB Aeterno” (Fresh Sounds World Jazz)
Andrew Hill ”Time Lines” (Blue Note)
Brandford Marsalis Quartet ”Braggtown" (Marsalis Music)
Sleepwalker ”The Voyage” (Especial)






Årets jag-trivdes-fortfarande-bra-i-loungen

Den stilbesatta och jetsettiga sidan av nujazzen fortsatte att hålla ett sofistikerat grepp om mitt hjärta. Svenska DNM släppte den utmärkta samlingen Blueprints och Koop kom äntligen tillbaka efter fem år. Annars regerade två av genrens japanska gudfäder, Tadashi Yabe och Raphael Sebbag från U.F.O.

”Blueprints #01” (DNM)
Raphael Sebbag "From El Fantasma Del Libertad" (Power Shovel Japan)
”U.F.O Lounge – mixed by Yabe/United Future Organization” (Rambling Japan)
Koop ”Koop Islands” (Superstudio/Compost)
Paolo Fedreghini & Marco Bianchi "Several Additional Waves" (Schema)






Årets electronica-nytechno-rymddisco-eller-vad-det-nu-heter

2006 var året då den melodiösa technon, med bolaget Kompakt i Köln som epicentrum, slog igenom på allvar utanför de redan frälsta kretsarna. Danske Trentemøller gjorde jämte The Knife den nordiska melankolin elektronisk och norrmannen Hans-Peter Lindstrøm gjorde balearican skandinavisk. Mycket samlades på en utmärkt mixplatta av M.A.N.D.Y.

Trentemøller ”The Last Resort” (Poker Flat)
”Kompakt Total 7” (Kompakt)
”M.A.N.D.Y – At The Controls” (Resist)
Lindstrøm & Prins Thomas ” Lindstrøm & Prins Thomas” (Feedility/Eskimo)
Kelley Polar ”Love Songs Of The Hanging Gardens” (Environ)






Årets pop-jag-laddade-ned

Peter, Bjorn and John ”Young Folks”
Guillemots ”Trains To Brazil”
Ed Harcourt ”Visit From The Dead Dog”
Camera Obscura ”Lloyd, I’m Ready To Be Heartbroken”
Yo La Tengo ”Mr Tough”





Årets Blue-Note-klassiker-jag-återvände-till

Herbie Hancock ”Inventions & Dimensions” (1963)
Don Cherry "Complete Communion" (1965)
Freddie Hubbard ”Blue Spirits” (1965)
Horace Silver ”Cape Verdean Blues” (1965)
Joe Henderson ”Page One” (1963)