Det är alltid lika frustrerande att bli placerad i ett fack. Eller rättare sagt att bli påmind om att man självfallet inte är så unik som man ibland vill tro. Det gäller John Legend som just nu spinner som den elegantaste sortens soulkatt i mitt hjärta.
Saxat ur Nöjesguidens obstinata recension av hans senaste platta: "Inbillar mig att Once again är en skiva för den vuxnare människan, hon som lämnat efterfesterna bakom sig och numera bor i en välartad fyra i Vasastan." Ja, det är väl jag. Visserligen är lägenheten lite mindre och igår hade vi faktiskt julfest ända till fem på morgonen. Men annars - ja, det är jag. Det blir inte så många efterfester numera. Det där om espresson som står lite längre ned i recensionen stämmer också ganska bra. Exakt, det är jag. En simpel måltavla för Nöjesguidens tonårsjournalistik.
Men vad värre är - och nu blir det riktigt löjligt - så har Viggo Cavling, jordens mest enerverande människa och chefredaktör för min branschtidning Resumé, utnämt Once Again till årets bästa platta. Vi två sitter tyvärr i samma fack kan man säga. Åh, hur mycket önskar jag att jag inte hade samma smak som Viggo Cavling! Å andra sidan, för att vara snäppet löjligare, så har Viggo Cavling antagligen ingen aning om vem Andrew Hill och Eje Thelin är. Hoppas jag.
Vad kan jag säga? Det är viktigt att få känna så ibland. Musiken är ju livsviktig som identitetsskapare och för den där fåfänga känslan av att vara lite unik. Precis som alla andra kulturella artefakter vi använder för att göra livet lite större och meningsfullare. Samtidigt har väl den tydligaste (pop-)kulturella vändningen sedan 90-tatets rabiata indievåg varit att omfamna vad som helst - oavsett hur mainstream det må vara - så länge det kan sägas vara "bra". Det viktigaste har varit att kunna stå för det. Ärligheten och de smarta argumenten har blivit de identitesskapande fundamenten. Vilket är helt logiskt när ingen musik, film, konst, mode eller litteratur längre är särskilt exklusiv då du enkelt hittar den på en site eller blogg nära dig. Exklusiviteten har inte längre med tillgänglighet att göra. Bara med argumenten bakom urvalet.
Men det har förstås inte dröjt förrän det har blivit sport att trumfa med att vara just "smartast" med att gilla det lättillgängliga och breda. Som Adam Sandler, kebabpizza eller Paris Hilton, i brist på annat. Och nu går drevet plötsligt i en helt annan riktning, med tanke på den nytända debatten (här till exempel) om högkulturens vara eller inte vara. Vilket i värsta fall är en metadiskussion som för oss ganska långt bort från västentliga saker som Andrew Hill... och John Legend.
För, fan vad bra Once Againär! Som R&B-platta år 2006 är den genuint intressant eftersom John Legend ganska ofta drar på sig trenchcoaten och springer iväg ner till singer/songwriter-kvarteren och ställer sig bredbent och trånande i Carol Kings portuppgång. När nu alla trodde att han skulle vara bekväm och bädda ner sig ännu djupare i den där stora mjuka Stevie Wonder-sängen (vilket han i och för sig gör på ganska många ställen).
Nåväl, här kommer veckans lista. Sent som vanligt. Alla låtar är förstås jättebra, men förutom herr Legend vill jag särskilt rekommendera Saint Etiennes på alla sätt förtjusande barnskiva Up The Wooden Hills.
Didn't Want To Have To Do It (Demo Version) 2.49 The Lovin' Spoonful "Daydream"
Night Owl 2.05 Saint Etienne "Up The Wooden Hills [Disc 2]"
Bedfordshire 3.59 Saint Etienne "Up The Wooden Hills [Disc 2]"
The Brown Queen 6.22 Andrew Hill "Passing Ships"
Excitation 2.12 Saint Etienne "Up The Wooden Hills [Disc 2]"
Let's Make Love And Listen To Death From Above 3.31 CSS "Cansei De Ser Sexy"
Krieg 6.50 Justus Köhncke "Kompakt Total 6"
I Built This City / Michael Mayer Mix 6.32 Baxendale "Kompakt Total 6"
It Could Happen To You [Live] 6.39 Eje Thelin "Eje Thelin 1966 with Barney Wilen"
I'm Staring Out The World 3.38 Stina Nordenstam "The World Is Saved"
From Cayman Islands With Love 4.00 Stina Nordenstam "The World Is Saved"
Our Game 6.13 Mark Murphy "Once To Every Heart"
Tonight Is Forever 3.08 Acid House Kings "Sing Along With Acid House Kings"
The Saturday Train 2.59 Acid House Kings "Sing Along With Acid House Kings"
Sleeping 2.28 Acid House Kings "Sing Along With Acid House Kings"
Late 5.24 The Mighty Quark "Good People"
Succotash 7.42 Herbie Hancock "Inventions And Dimensions"
Marilou Sous La Neige 2.23 Serge Gainsbourg "De Serge Gainsbourg À Gainsbarre"
Aux Armes Et Caetera 3.07 Serge Gainsbourg "De Serge Gainsbourg À Gainsbarre"
Det Blir Mörkt 5.11 Slummer "Good People"
You Must Believe In Spring 6.10 Karl-Martin Almqvist "Full Circle"
Oriental Smile (A Way Of Life Mix) 5.26 Paolo Fedreghini And Marco Bianchi "Several Additional Waves"
Zazueira 3.42 Astrud Gilberto "Gilberto With Turrentine"
Ponteio 3.54 Astrud Gilberto "Gilberto With Turrentine"
Traveling Light 3.33 Astrud Gilberto "Gilberto With Turrentine"
Cascade 6.27 Andrew Hill "Passing Ships"
Save Room 3.52 John Legend "Once Again"
Slow Dance 4.53 John Legend "Once Again"
Open The Door To Your Heart 2.33 Jackie Wilson "Higher And Higher"
Soulville 2.10 Jackie Wilson "Higher And Higher"
You Can Count On Me 3.58 Saint Etienne "Up The Wooden Hills"
Let's Build A Zoo 2.34 Saint Etienne "Up The Wooden Hills"
Springfield 8.35 Arthur Russell "Springfield"
Agenda 13.51 Elvin Jones "Poly-Currents"
Another Face (Reworked Wave) 7.39 Paolo Fedreghini And Marco Bianchi "Several Additional Waves"
söndag, december 17, 2006
Musik vecka 50
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Har själv lyssnat på Legenden ett bra tag nu och måste säga att jag tokdiggar allt han gör. Tror faktiskt att dom flesta gör det då han ju gör musik precis så som musik ska va. Lite mystiskt med mycket känsla och riktigt bra tekniskt framfört. Allt enligt en lekman som jag.
Intressanta tankar kring en riktigt bra artist.
Sen kan jag tycka att det är dags att vidga vyerna lite åt andra håll när det gäller genre. Kolla in deftones nya platta, det är fina grejer det med ;)
Deftones - Saturday Night Wrist
Hahaha, varför blir jag irriterade bara jag hör Viggos namn. Kan vara att jag inte förstår varför en brat- stureplanig-är-så-himla-cool-kille som bara helst pratar om vilka drinkar han dricker med sina stureplans polare dricker... usch, trodde han lyssnade på radio, typ Radio City eller vad de nu heter.
Måste sluta lyssna på John Legend, o jag måste erkänna att jag faktiskt bara gillar början av plattan.. men den är iofs bra.
Tjena Robban,
Bra beskrivning det där: "mystiskt". Kanske är det precis så med John Legend trots att han försöker framställa sig själv som jordens mest vanliga kille.
Antonio,
Nej, du måste lyssna mer på John Legend, du kommer in i plattan jag lovar. Jag vet att Viggo Cavling har gjort det svårt för oss båda, men jag försöker komma över det. ;-)
Tjena Robban,
Bra beskrivning det där: "mystiskt". Kanske är det precis så med John Legend trots att han försöker framställa sig själv som jordens mest vanliga kille.
Antonio,
Nej, du måste lyssna mer på John Legend, du kommer in i plattan jag lovar. Jag vet att Viggo Cavling har gjort det svårt för oss båda, men jag försöker komma över det. ;-)
Tjena Robban,
Bra beskrivning det där: "mystiskt". Kanske är det precis så med John Legend trots att han försöker framställa sig själv som jordens mest vanliga kille.
Antonio,
Nej, du måste lyssna mer på John Legend, du kommer in i plattan jag lovar. Jag vet att Viggo Cavling har gjort det svårt för oss båda, men jag försöker komma över det. ;-)
Skicka en kommentar