måndag, juni 11, 2007

Ett minne

För snart sex år sedan satt jag på en trappa i Georgetown, Washington D.C. och kände mig ynklig. Att ett flygplan hade kraschat in i Pentagon och två in i World Trade Center bara några veckor tidigare hade egentligen ganska lite med saken att göra. Världen kändes osäker av så många fler anledningar. Jag hade drabbats av en stressattack en månad tidigare och nu satt jag där och kände mig allmänt misslyckad.

Under dessa omständigheter blev jag förtvivlat förtjust i Duke Pearsons Book's Bossa. Jag satt på trappan och lyssnade igen och igen. Och investerade den dagen, naivt och patetiskt, alla mina förhoppningar i Dukes bekymmerslösa vemod.

Just precis, bekymmerslöst vemod. Om det finns något sådant, då finns det i Book's Bossa. Än idag är jag förlorad inför hans skenbart enkla och naiva pianosolo. Så barnsligt förtjust som han verkar vara när han följer en skala in och ut, upp och ner, dansar så lätt med den, över de snabba bossarytmerna i bakgrunden.

Det var vad jag behövde då, lika mycket som jag njuter av den nu. Lyssna: Duke Pearson "Book's Bossa" (ZShare)



Några veckor senare träffade jag Thievery Corporation på deras klubb Eighteenth Street Lounge och i en lagom förbehållslös intervju för La Musik försökte jag tvinna ihop trådarna.

Den brasilianska musiken är livgivande. När jazzpianisten Duke Pearson spelade in sin sista skiva för Blue Note, It Could Only Happen With You, hade han helt och hållet kapitulerat för bossanovans stillsamma livsglädje. Han var inte den första och med all säkerhet inte den sista. Den brasilianska musikskatten – samban, bossanovan, MPB:n och tiotalet andra stilar – fortsätter att förföra artister av de mest skilda slag över hela världen. Det handlar om inspiration, innovation och kontinuitet. Eller för att uttrycka det annorlunda: en musikalisk kärleksaffär.

I maj 1995 träffades Rob Garza och Eric Hilton på den nystartade klubben Eighteenth Street Lounge i Washington D.C. De presenterades av en gemensam bekant och delade sedan sin ömsesidiga beundran för Antonio Carlos Jobim i stora cocktailbaren resten av kvällen. Det blev början på ett fruktbart samarbete under namnet Thievery Corporation. Drygt sex år senare träffar jag Rob Garza för en intervju på samma klubb, på artonde gatan. Det är lunchtid, solen skiner utanför och trots att det är tyst i lokalen hör jag musik överallt. Det här är Thievery Corporations hem.


Här är vad jag lyssnar på annars:

Maimoun 7.46 Stanley Cowell ”Illusion Suite”
Cayman Islands 3.03 Kings Of Convenience ”Riot On An Empty Street”
Winning A Battle, Losing The War 3.47 Minizza ”DJ-Kicks”
Dexter 2.59 Ricardo Villalobos ”DJ-Kicks”
A Place In My Heart (Acapella) / Ada - Luckycharm / Erlend Oye - Intuition (Acapella) 3.24 Morgan Geist Vs Erlend Øye ”DJ-Kicks”
I Say a Little Prayer 3.35 Cal Tjader ”Cal Tjader Sounds Out Burt Bacharach”
Walk on By 3.23 Cal Tjader ”Cal Tjader Sounds Out Burt Bacharach”
You'll Never Get To Heaven 3.15 Cal Tjader ”Cal Tjader Sounds Out Burt Bacharach”
Self Service (Short Version) 4.11 The Studio ”Yearbook 1”
Out There 15.58 The Studio ”Yearbook 1”
San Justo 8.54 Enrico Rava ”Quotation Marks”
Nem Um Talvez 1.45 Doris Monteiro ”Mudando De Conversa”
Vou Te Contar 3.13 Doris Monteiro ”Mudando De Conversa”
Homesick 3.13 Kings Of Convenience ”Riot On An Empty Street”
Stay Out Of Trouble 5.04 Kings Of Convenience ”Riot On An Empty Street”
FM (Tensnake Remix) 7.18 Junior Boys ”Dead Horse EP”
Teargardens 2.55 Felt ”Train Above The City”
Book Of Swords 2.20 Felt ”Train Above The City”
Sao Paulo 11.42 Guillemots ”Through The Windowpane”
Bridges (Travessia) 3.52 Milton Nascimento ”Courage”
Vera Cruz 3.13 Milton Nascimento ”Courage”
Três Pontas 2.45 Milton Nascimento ”Courage”
Quotation Marks/Naranjales 7.24 Enrico Rava ”Quotation Marks”
Like A Child (Carl Craig Remix) 10.39 Junior Boys ”Dead Horse EP”
Gangsterism on the Set 3.39 Jason Moran ”Same Mother” Musical Massge 3.49 Leon Ware ”Musical Massage”
Hello 3.34 T.I. Feat. Governor ”The King”
Told You So 4.22 T.I. ”The King”
Ndolima 3.43 Cannonball Adderley ”Accent On Africa”
Bossa with regards 5.44 Marco Di Marco Chris Woods Sextet ”Together in Paris”
The Build-Up 4.05 Kings Of Convenience ”Riot On An Empty Street”

2 kommentarer:

Daniel sa...

Lustigt sammanträffande; jag var just i sommarstugan ett par dagar och en av de skivorna som fick följa med dit var Donald Byrds Slow Drag där han just gör en fin-fin version av "Book's Bossa"!

Tobydammit sa...

Precis! Och det är intressant att de båda versionerna är så olika. När Donald Byrd är het och "på" som typisk sen hardbop är Duke Pearson sval och lite flyktig. Om jag inte minns fel är det basisten Walter Booker som ligger bakom Book's Bossa. En annan sak som jag kom att tänka på är att Duke Pearsons version på många sätt framstår som ett slags farväl till en jazzkarriär som snart skulle upphöra. Den är ju inspelad i krisens år 1970 och efter det hände tyvärr inte särskilt mycket för Pearson. Han lär ha varit sjuk i MS och dog 1980.